Leende man och kvinna i ett par

Det finns fyra varningstecken att vara på utkik efter. Dessa kan vara tecken på att tilliten eller respekten, eller båda två, är på väg att minska i relationen.

De fyra är motstånd, förbittring, avvisande och undertryckande. De dyker upp i denna ordningsföljd och om vi inte hanterar det hela vid första varningstecknet så går det vidare till nästa.

Du kan läsa mer om dem i artikeln om varningstecken. Här kan vi för nu kort konstatera att motstånd handlar om att vi börjar tänkta negativa tankar om till exempel ett beteende hos vår partner, förbittring betyder att tankarna får en stark emotionell laddning av exempelvis irritation eller vrede.

Avvisande innebär att vi tar avstånd från vår partner känslomässigt och börjar fantisera om att hitta en ny partner. Undertryckande innebär en slutgiltig uppgivenhet där vi undertrycker våra känslor och därmed försvinner både de öppet negativa känslorna i relationen, liksom även de positiva gör.

Ta sig ur den nedåtgående spiralen i en situation

När du hamnar i en situation, till exempel en konflikt där du känner dig hotad eller inte respekterad, kan det vara bra att ha ett tillvägagångssätt att falla tillbaka på för att bryta vad som håller på att ske.

Ett utmärkt sätt är att andas in i hjärtat. Kom överens om att detta är något som den ena partnern kan påkalla när som helst i en diskussion. Sätt som en regel att när någon vill andas in i hjärtat så måste båda göra det i minst två minuter.

Forskning har visat att hjärnans vågor ändras om vi skiftar vårt fokus till att andas in i hjärtat och hjärnans och hjärtats energivågor går i synk med varandra. Om ni gör detta ordentligt kommer ni att se det som ursprungligen satte igång diskussionen ur helt nya perspektiv som är mer hälsosamma för relationen.

Att andas ur hjärtat går till som följer. Lägg handen på hjärtat, blunda och andas djupt in i hjärtat. Gör detta under minst två minuter. Tänk under tiden på saker som du är tacksam för i ditt liv och i er relation.

Fråga gärna dig själv också ”vad behöver jag komma ihåg eller tro om denna situation för att känna mig fri”? ”Vad behöver jag göra”?